Orientering har under merparten av 1900-talet varit en stor idrott i Sverige. Det är en sport där det även är vanligt med medelålders och äldre aktiva, eftersom det finns flera olika distanser och variationer. Det ända du behöver kunna är att läsa en karta och springa i terräng – vilket kan vara mer utmanande än du tror!
Historia
Orienteringen har funnits som tävlingsidrott sedan 1893. Det var då enbart en militär gren som officerarna tävlade i som en del av Stockholmsgarnionens årliga idrottsspel. Den första civila tävlingen hölls inte förrän 1897. Detta skedde i Norge, i en skog strax norr om Oslo.
I Sverige ordnade Sundbybergs Ik den första tävlingen 1901, men inte fören 1919 ordnades den första tävlingen av Stockholms Idrottsförbund. Det var då sporten tog fart på allvar. Ernst Killander, som ordnade tävlingen, kallas därmed orienteringens fader. Efter detta spreds orienteringen och det började anordnas fler tävlingar och sporten fick officiellt ett eget förbund 1938.
Hjälpmedel
Eftersom orientering går ut på att hitta stationer som ofta är belagda i skog behövs vissa hjälpmedel. Vanligtvis används en karta och en kompass. Kartorna, som inte är vilka vanliga kartor som helst, är extremt viktiga då stationerna är utmärkta på dem. Kartan visar även terrängen som omger stationen med mer detalj än säg en vägkarta. Bland annat är stora stenar utmärkta och höjdskillnader visas med cirklar, där varje cirkel markerar 2,5-5 meters höjdskillnad.
Vissa tävlingar tar plats på natten. Då har löparna starka pannlampor, för att över huvud taget kunna se någonting. Det tar uppenbarligen längre tid med sådana tävlingar och det är mycket svårare att orientera sig i mörkret, utan att se landmärken på avstånd. Tävlingar anordnas även vintertid vilket ger de tävlande nya utmaningar, som du säkert kan tänka dig med tung kall snö och hala isiga fläckar.
Banan
Orienteringsbanan utgörs av, av arrangören bestämt, start, mål och kontroller/stationer där emellan. Det finns tävlingar i olika sorters terräng, bland annat skog, stad och park. De olika terrängerna föredras av olika tävlande eftersom de kräver olika färdigheter. Det vanligaste, och det man först tävlade i, är skog.
Olika längder finns det också. Sprint är den kortaste och därefter finns det även Medeldistans, Långdistans och Ultralång distans.